Relaxing vid poolen
Sondag (Grattis Tina)
Kram till alla som orkar lasa var blogg!
Carinne och Madelene
Pa Rotarymote i Jalgaon
Katarina o Madde i nomadlager
Barn i slumskola (ca 60 i klassen)
Ajenta grottorna
Extra dagar i Jalgaon
Hur som helst fick vi istallet en vilodag vid en pool igar. Forvisso ar det for varmt for att sola, och forvisso var poolens vatten inte speciellt rent, men anda. Vi fick skota oss sjalva en hel dag och holl man bara igen munnen ordentligt sa gick det att bada ocksa. Underbart. Alla (utom skribenten) lyckades med bedriften att branna sig nagot i skuggan. Nu ar batterierna laddade for ett tag framover i alla fall.
Katarina fick pa det hinduiska nyaret som firades i forrgar, vara med pa en haftig upplevelse. En fargsprakande dans och sangshow pa hindi. Jag blev presenterad infor den ca 2000-10000 stora publiken (Jag gissar sjalv pa 2-3000 personer, men har hort siffror upp till 10000) och blev bade filmad och fotograferad. ett tag kandes det som om de tittade mer pa mig an pa scenen. Detta resulterade i en bild i tidningen, sa livet som (nastan) Bollywoodstjarna fortsatter. Nar det galler fotografier sa vi dock bestamt ifran nar nagra forsokte fota oss vid poolen i bikini. Med tanke pa hur valkladda kvinnorna ar har aven nar de badar, sa vete sjutton vad dessa bilder skulle anvandas till. Det var alldeles for mycket hud for att vara halsosamt for de hinduiska mannen, och det var inte meningen att de skulle se oss, men vi kom pa flera stycken med att sta och kika genom ett fonster. Claes agerade fornamligt som sjalvutnamnd bodyguard, vilket vi var tacksamma for.
Pa mandag satter vi oss pa taget mot Nasik, och sen ar det bara fyra (hurra!) dagar kvar innan vi aker till Bombay. Sen far vi snart traffa ER alla nara och kara som vi saknar sa mycket.
Kram fran oss genom
Katarina (linslusen)
Siluett
Shoba med vanninor
Kvinna pa tagstationen
Manniskor pa tagstationen
Barn pa tagstationen
Ajenta grottorna
Hur som helst var grottorna en intressant uppevelse, aven om vi nu kan mer om den buddistiska religionen an om sjalva grottorna och hur de kom till. De byggdes i alla fall till forman for buddistmunkar.
Tyvarr kunde vi inte aka allihop. Eftersom magsjukorna verkar spridas som pesten i denna grupp var saklart en av oss sjuk. Madde denna gang. Det gar an att klara dagarna nar man ar frisk, men det ar en pars om magen kranglar. Vi ska egentligen vidare imorgon till en liten stad. Om de inte lyckas styra om schemat har vi tre overnattningar i tre olika smastader. Tyvarr har smastader varit det tuffaste mentalt och det ar dar vi fatt kampa mest for att fa gehor for vara rimliga krav om flaskvatten och helst rena lakan. (Och garna att slippa bli handmatad av svarmor i familjen).
Vi far val se hur det gar. Forhoppningsvis ar en av staderna borttagen redan.
Under gardagen besokte vi en kofarm och fick forst ga igenom en propagandautstallning over varfor man ska vara vegetarian. Detta slutade med en film om hur olika djurarter slas ihjal och slaktas, men da reste vi oss upp och sa nejtack. Vara magar ma vara kyrkogardar enligt guiden, men det kanns som en hel del dubbelmoral fran deras sida. Kor, getter, hundar och katter far springa fritt i trafiken och tugga i sig sopor. De avlivas heller inte om de ar narmare doden an livet som det verkar. Speciellt hundarna ar rena skrackexemplen pa vanskotsel. Tyvarr har vi sett lika manga skrackexempel pa hur manniskorna lever och bor i detta land. De som inte har utbildning vill saga. Sa fragan om att ata kott eller inte for att radda djuren- nar man inte bryr sig om den egna befolkningen - den kopte inte ens var vegetarian i sallskapet.
Besoket avslutades med att fa se hur medicin tillverkas av kodynga och kopiss. Det sags bota nastan alla krampor i kroppen. Innan jag tar ett piller nasta gang som det erbjuds har tanker i alla fall jag forsakra mig om dess ingredientser. Vem behover apotek nar medicinen finns i drivor efter gatorna?
Nu finns en risk att bloggen inte blir uppdaterad pa ett tag. Smastader saknar inte bara vett och etikett nar det galler vems mat man ska blanda med vems fingrar, internet kan ocksa vara svart att fa tag i.
Kram fran oss alla
genom Katarina ( den enda som har internet i denna medelstora stad)
Jalgaon
Magproblemen ar fortfarande kvar. Marias tur denna gang. Vi hoppas att hon ska ma battre imorgon.
Claes halsar forresten till alla som vantar pa vykort att: det kan ni glomma.
Vi ar langt ifran alla turistattraktioner har. Faktum ar att det snarare ar vi som ar attraktionen. Var vi an gar sa stirrar folk, och de har inga problem att stanna och kolla i en halvtimme. Vi kanner oss dessutom som varsta Bollywoodstjarnorna. Alla ska ta kort pa och med oss. Sa om ni tycker att vi ser konstiga ut i ansiktet nar vi kommer hem, sa beror det pa alla tillkampade leenden.
Trots att det ofta kanns tufft sa har vi stunder av gladje ocksa. Det behover inte vara mer an att vi som idag fick ata lunch pa restaurang. Att fa valja maten sjalv och ata utan att nagon overvakar varje tugga eller trugar med mer var underbart. Och till nagra av oss stora gladje sa fanns det kyckling. Vi lever oftast med strikta vegetarianer sa inte ens agg finns pa menyn. bara en massa kryddor, till frukost som resten av malen.
Madde och Katarina har dessutom fatt mojligheten att shoppa idag; och vilken kvinna blir inte glad av det?
Nu ska Maria kureras snabbt, for imorgon vantar ett nytt digert program.
Halsningar fran oss alla genom Katarina Keif (kand bollywoodstjarna)
Halvt team...
Hej,
For tillfallet ar vi nastan bara ett halvt Svenskt team da ytterligare tva av oss blivit sjuka. Claes har legat nedbaddad i 2 dagar och Carinne blev dalig under dagen. Som tur ar sa bor vi hela teamet hos en lakare just nu. Han tar valdigt god hand om oss alla. Det har varit valdigt skont att fa bo tillsammans speciellt nu nar det varit lite sjukdom som tart pa oss. Idag har vi fatt tagit det ganska lugnt och samlat krafter sa vi som ar pa benen kanner oss piggare.
Nu befinner vi oss i en liten stad som jag inte kommer ihag namnet pa just nu. I morgon aker vi troligtvis vidare till Akola som skall var en lite storre stad. Vi kom hit ifran Amravati i gar formiddag och sag forst till att Claes blev omhandertagen och sedan fick resten av oss en tur till en liten by utanfor staden. Dar besokte vi tva tempel och en apelsin plantage. Efter det fick vi ocksa besoka en Bomullsfabrik. I dag har vi ocksa besokt ett tempel men eftermiddagen och kvallen har vi agnat oss at att vila och ta hand om de sjuka.
Hej sa lange
Teamet genom Maria
Sista kvallen i Nagpur med kladkod Sari
Svenska och Indiska teamet tillsammans
Carinne fick visa upp sin danstalang under Holi-Color fest
Katarina klappar den elefant bebisen
Carinne funderar pa en tur
Patvingad Indisk sminkning, Lite missbedomning av passande farger :)
Carinne ar pa Yoga
Claes, Katarina och Carinne rider pa elefanten
Nya upplevelser
Dar hade vi ocksa turen att fa aka pa safari, men oturen att inte fa se nagon tiger. Daremot dok det upp bade bison, vildhundar och andra spannande djur.
Chandrapur ar pa grund av kokgruvorna och kolkraftverket Maharastras varmaste (och skitigaste) stad. har antar vi att medelaldern inte ar sa hog och manga hostade otackt. Vi var ganska glada att fa lamna denna 40-gradiga plats for att ta oss till en 39,5 gradig ny stad. Som vanligt blir vi mottagna med oppna armar, men kulturkrockarna ar oftast ganska ordentliga. Vi har i alla fall lart oss at det ar nast intill omojligt att tacka nej till mat och dryck och inte heller kan vi protestera om maten delas och blandas med nagons (forhoppningsvis men troligtvis inte - rena fingrar). Japp, sa ni kan forvanta er nagra storlekar storre tjejer om nu inte detta fingerblandande fortsatter- for da kommer val nya magsjukor som ett brev pa posten. Kackerlackor och andra rumskompisar har vi ocksa gott om, men det ar bara att titta bort eller sla ihjal.
Vi lever numer under mottot: Acceptera det du inte kan forandra och forandra det du inte kan acceptera, som en mycket klok kvinnlig Rotarian uttryckte det vid en paneldebatt om indiska kvinnors ratt att dricka alkohol eller inte.
Katarina och Madde
Brij Chandak pa Holi
Sanjay
Hela teamet
Ramtek
Fargglada tjejer
Mycket folk
Forsta Rotarymotet
Forsta dagarna i Indien!
Onsdag den 11 mars och de forsta dagarna i Indien ar bakom oss. Efter att ha klarat oss sjalva i Bombay en dag var det skont nar vi landade i Nagpus och Rotarianerna motte oss med blommor och leenden. Vi akte forst hem till Brij Chandak och fick alkoholfria valkomstdrinkar, en fantastisk vegetarisk middagsbuffe. Alla vara vardar var med samt Shanjay som ar teamledare for det indidska teamet som kommer till Sverige i maj.
Vi fick ett program ocksa och det programmet har sedan dess uppdaterats ett flertal ganger. Och i skrivande stund vet vi knappt fortfarande vad vi har framfor oss. Vi har fatt lov att vanja oss vid att slappa kontrollen och bara folja med. T ex sa sager de att vi ska aka kl 10 en formiddag och en timme senare har vi fortfarande inte kommit i vag.
Det kanns konstigt att vi bara har varit har i nagra dagar for vi har redan upplevt otroligt mycket. Vi har bland annat besokt ett vattenprojekt som en Rotaryklubb har driver och som ska se till sa att en by med ca 1800 personer kan fa rent vatten. Pa sa satt slipper kvinnorna ga 4 timmar om dagen for at hamta vatten. Vi har ocksa besokt ett retirment home for gamla. En ovanlig foreetelse i Indien eftersom de till stor de har ett "joint family system" i vilket man bor flera generationer tillsammans. Undertecknad bor t ex hos en familj med 16 personer plus tjanstefolk.
Vi har ocksa besokt ett mjukvaruforetag, sett hinduiska och buddistiska tempel, matat apor, klattrat omkring i ruinerna av ett gammalt slott, bevittnat en begravningsprocession och sett resterna av en bilolycka. Trafiken ar ett kapitel for sig och kan sammanfattas som ett virrvarr med massa tutande, mopeder med hela familjer pa och overlastade trehjulingar.
Idag har vi ocksa varit med och firat Holi, en hinuisk festival dar man gar man ur huse och kastar farg pa varandra. Aven vi fick var beskarda del och manniskorna vi sag var helt rosa, grona, lila...
I ovrigt sa mar vi bra. Katarina har akt pa magsjuka men som tur ar var den snabbt overgaende och vi andra haller tummarna for att vi ska slippa!
// GSE-teamet genom Madelene